Babyhender

Babytecken och TAKK: vad är skillnaden, och vilka tecken ska ni använda hemma?

TAKK betyder att du tecknar de viktigaste orden medan du talar, med tecken från svenskt teckenspråk. Babytecken bygger på samma idé. Så skiljer de sig åt.

TAKK och babytecken bygger på samma grundidé: du säger hela meningen med ord och tecknar samtidigt de viktigaste orden. Skillnaden är syftet. TAKK – tecken som alternativ och kompletterande kommunikation – är en etablerad metod för barn och vuxna som behöver stöd i kommunikationen, och används ofta i förskolan. Babytecken är när föräldrar använder några enkla tecken med sin bebis i vardagen, utan något särskilt behov. Båda lånar tecken från svenskt teckenspråk, men ingen av dem är teckenspråk.

Har ditt barn börjat på en förskola som använder TAKK, är det klokt att använda förskolans tecken även hemma.

Tre saker som ofta blandas ihop

Svenskt teckenspråk TAKK Babytecken
Vad är det? Ett eget, fullständigt språk Tecken på nyckelord medan man talar Några enkla tecken med bebisen
Talar man samtidigt? Inte nödvändigtvis Ja Ja, alltid
Vem använder det? Döva, hörselskadade, familj, tolkar Barn och vuxna med försenad eller avvikande språkutveckling; ofta hela förskolegrupper Föräldrar med bebisar
Var kommer tecknen ifrån? Språket självt Lånade från svenskt teckenspråk Ofta lånade eller förenklade, ibland egna gester
Ställning Skyddat i språklagen En metod inom AKK Ingen formell

Svenskt teckenspråk har en särskild ställning. Enligt språklagen (2009:600) har det allmänna ett särskilt ansvar för att skydda och främja det svenska teckenspråket, och den som behöver teckenspråk ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda det.

Vad 1177 säger om tecken som stöd

1177 i Region Västerbotten har en sida om tecken som stöd i språkutvecklingen, granskad av en logoped och uppdaterad i februari 2025. Där beskrivs TAKK så här i korthet:

  • Du tecknar samtidigt som du talar, för att förstärka det talade språket.
  • Tecknen kan hjälpa barnet att förstå det du säger och med tiden ge barnet ett sätt att uttrycka sig innan det kan prata.
  • Alla barn börjar inte teckna själva. Den vuxna är alltid förebilden.
  • Börja med några ord ni använder ofta hemma, och lägg till fler när de första sitter.
  • Teckna bara nyckelorden. I meningen «Vill du äta en banan?» tecknar du «äta» och «banan».
  • Kommer du inte ihåg ett tecken går det bra att hitta på en egen gest.

Det sista rådet är värt att notera: för små barn är det viktigare att tecknet används konsekvent än att det är exakt «rätt».

Babytecken: samma metod, annan situation

Babytecken är i praktiken TAKK i liten skala, för en bebis utan särskilda behov. Du väljer några tecken för saker som händer många gånger om dagen – mjölk, mer, klart, sova, bada – och gör tecknet varje gång du säger ordet.

Forskningen är nykter. I den första randomiserade studien följdes 40 bebisar från 8 till 20 månaders ålder. De som lärde sig tecken skilde sig inte i språkutveckling från de andra – varken snabbare eller långsammare. Mammorna som tecknade var däremot mer lyhörda för bebisens icke-verbala signaler (Kirk m.fl., 2013). Använd alltså babytecken för att det är roligt och praktiskt, inte för att få ett barn som pratar tidigare.

En kritisk röst om TAKK i förskolan

TAKK används i många förskolor, ibland för hela gruppen. Nationellt centrum för svenska som andraspråk vid Stockholms universitet publicerade 2024 en intervju med en logoped och doktorand (uppdaterad i december 2025) som manar till eftertanke:

  • TAKK togs fram för barn med stora kommunikationsbehov, och nyttan för flerspråkiga barn kan inte tas för given.
  • När pedagogerna fokuserar på att producera tecken kan de svara mindre på barnens initiativ, och talet kan bli förenklat.
  • Pedagoger tecknar ofta de ord de själva kan, snarare än de ord barnen behöver i stunden.
  • Forskningen om effekterna av TAKK för olika grupper och åldrar är begränsad.

Artikeln betonar också att flerspråkig utveckling inte ska likställas med behov av särskilt stöd. För föräldrar är lärdomen enkel: tecken ska stödja samtalet, inte ersätta det. Prata lika mycket och lika rikt som vanligt, och teckna några få ord.

Så använder ni förskolans tecken hemma

  1. Fråga efter förskolans tecken. Många förskolor har en lista eller ett «veckans tecken».
  2. Välj tre tecken för vardagsrutiner: mat, påklädning, läggdags.
  3. Säg hela meningen och teckna nyckelordet. «Nu ska vi äta.» «Var är skorna?»
  4. Håll tecknet där barnet ser det, nära ditt ansikte.
  5. Vänta och ge barnet tid att svara, med ljud, blick, pekning eller tecken.
  6. Skriv ner barnets egna varianter och berätta om dem för förskolan.

Vill du slå upp hur ett tecken görs på svenskt teckenspråk finns Svenskt teckenspråkslexikon från Stockholms universitet. Appen Babyhender länkar dit; tecknen i appen är förenklade vardagsgester som vi har ritat själva, så om förskolan använder ett annat tecken för samma ord är det förskolans som gäller.

Om du är orolig för språket

Tecken är inget sätt att bedöma språkutvecklingen. Är du orolig, prata med BVC. Läs mer om vad som är vanligt och när du ska höra av dig i När börjar barn prata – och när ska man kontakta BVC?

Kort sagt

  • TAKK = tal + tecken på nyckelorden, med tecken från svenskt teckenspråk.
  • Babytecken = samma idé, med några få tecken för en bebis i vardagen.
  • Inget av dem är teckenspråk, som är ett eget språk med skydd i språklagen.
  • Använd förskolans tecken hemma, och låt talet vara lika rikt som vanligt.
Babyhender

Enkla tecken tillsammans med orden – vid maten, sömnen, badet och leken.

Hämta i App Store

Vanliga frågor

Är TAKK ett eget språk?

Nej. TAKK står för tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. Man lånar tecken från svenskt teckenspråk och tecknar de viktigaste orden samtidigt som man talar svenska. Svenskt teckenspråk är däremot ett eget språk.

Måste mitt barn teckna tillbaka?

Nej. Enligt 1177 börjar inte alla barn teckna själva, och den vuxna är alltid förebilden. Tecknen kan ändå hjälpa barnet att förstå vad du säger.

Källor

  1. Tecken som stöd i språkutvecklingen — 1177 / Region Västerbotten (2025-02-20)
  2. Vi behöver reflektera kritiskt kring hur TAKK och bildstöd används i undervisningen — Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Stockholms universitet (2025-12-08)
  3. Språklag (2009:600) — Sveriges riksdag (2009-07-01)
  4. To sign or not to sign? (Kirk m.fl.) — Child Development (2013-03-01)

Fler artiklar