Bloedmaatje

Hur ofta får man ge blod? Intervall, Hb och järn för blodgivare i Sverige

Män upp till fyra gånger per år, kvinnor tre till fyra. Hb minst 135 g/l för män och 125 g/l för kvinnor. Så styr järnet hur ofta du kallas.

I Sverige kan män ge blod upp till fyra gånger per år och kvinnor tre till fyra gånger, enligt GeBlod. Den exakta gränsen för just dig sätter din blodcentral, utifrån dina järnförråd. Innan varje givning mäts ditt Hb, som måste vara minst 135 g/l för män och 125 g/l för kvinnor.

Till skillnad från en del andra länder finns det alltså ingen enda nationell siffra för antal dagar mellan givningarna som gäller alla. Här är vad som styr hur ofta du kallas, och varför.

Grundreglerna

Män Kvinnor
Givningar per år (helblod) upp till 4 3–4
Minsta Hb vid givning 135 g/l 125 g/l
Mängd per givning ca 4,5 dl ca 4,5 dl
Själva givningen ca 10 minuter ca 10 minuter
Hela besöket 20–45 minuter 20–45 minuter

Uppgifterna kommer från GeBlods frågor och svar och från 1177, som senast uppdaterades i mars 2026. 4,5 dl är enligt GeBlod mindre än tio procent av den totala blodvolymen.

Varför kvinnor ofta ger mer sällan

Skillnaden handlar om järn. Kroppen använder järn för att bygga nytt hemoglobin efter en givning. Kvinnor förlorar dessutom järn vid mens och har i genomsnitt mindre järn i förråd. Därför är den övre gränsen för kvinnor ofta lägre, och därför kan blodcentralen välja att kalla en kvinna tre gånger per år i stället för fyra.

GeBlod skriver att de röda blodkropparna återbildas inom två till fyra veckor. Järnförrådet tar längre tid, och det är det som avgör hur tätt du kan ge.

Järntabletter efter givningen

Något som förvånar många som har gett blod i andra länder: i Sverige får du järntabletter med dig hem. Enligt 1177 tar du dem under några veckor efter givningen. GeBlod förklarar att du inte behöver ta dem varje dag; det gör inget om du missar några dagar, men ta dem tills de tar slut.

Alla länder gör inte så. I Nederländerna ger blodbanken Sanquin till exempel inga standardråd om järntillskott. Det visar att reglerna kring blodgivning skiljer sig mellan länder, och att det är din egen blodcentral som gäller.

Hb för lågt – vad händer?

Om ditt Hb ligger under gränsen får du inte ge blod den dagen. Det är ett skydd för dig, inte en bedömning av om du är frisk i allmänhet. Vanliga orsaker till ett tillfälligt lågt värde är att du nyligen har gett blod eller har mens. Har du symtom som trötthet eller andfåddhet bör du ta upp det med vården, oberoende av blodgivningen.

Uthållighetsidrott och blodgivning

GeBlod rekommenderar att du inte ger blod tre till fyra veckor före en tävling i uthållighetsidrott. Enligt 1177 kan du oftast gå tillbaka till jobbet efter givningen, men du bör undvika hård träning resten av dagen och nästa dag.

En praktisk planering för den som tränar:

  1. Lägg in dina viktigaste lopp i kalendern.
  2. Räkna bakåt tre till fyra veckor från varje lopp.
  3. Lägg givningen före det fönstret eller strax efter loppet, när du har återhämtat dig.

Andra väntetider som skjuter fram nästa givning

Antalet givningar per år är ett tak. Ibland måste du vänta längre av andra skäl:

Situation Väntetid enligt GeBlod
Tatuering eller piercing 6 månader, 4 månader i regioner som har infört NAT-testning
Ny, tillfällig eller flera sexpartner (NAT-regioner) 4 månader
Resa till malariaområde 3 år
Uppvuxen i malariaområde under de första fem åren 3 år efter att du lämnat området

Reglerna för NAT ändrades den 1 december 2025 och införs region för region. Läs mer i Nya regler för blodgivning 2025–2026.

Ålder och vikt

För att anmäla dig som ny blodgivare ska du vara mellan 18 och 65 år och väga minst 50 kg. Enligt GeBlod får du sedan ge blod upp till 75 års ålder, men inte alla regioner har infört den övre gränsen – kontrollera med din blodcentral. Du behöver svenskt personnummer och giltig svensk legitimation. Svenska krävs på de flesta platser; Stockholm, Uppsala och Göteborg tar emot engelsktalande givare, och i Skåne går det numera i Malmö och Lund.

Varför det spelar roll hur ofta du ger

Sverige behöver fler givare. Enligt GeBlods statistik gav 182 059 personer blod under 2025, och 332 277 påsar godkändes. Siffran har sjunkit stadigt; 2010 var det 247 481 givare. Socialstyrelsen skrev i juni 2026 att andelen aktiva givare fortsatte att minska 2025, till 2,7 procent av befolkningen 18–64 år, och vill nå 5 procent.

Socialstyrelsen påpekar också att det räcker att ge en gång om året om tillräckligt många är med. Ge hellre regelbundet en eller två gånger per år än att sikta på maxtaket och sedan sluta.

År Givare (minst en gång) Godkända blodpåsar
2023 195 081 359 857
2024 186 178 344 354
2025 182 059 332 277

Hålla koll på sin egen rytm

I Min blodgivning, inloggningen via GeBlod, ser du dina givningar och provsvar. Vill du dessutom ha en nedräkning till nästa möjliga datum och en påminnelse i telefonen kan du använda Bloedmaatje. Appen använder en allmän riktlinje för Sverige och låter dig ställa in den väntetid din blodcentral har gett dig. Den bokar inga tider och bestämmer inte om du får ge blod – det gör blodcentralen.

Sammanfattning

  • Män upp till 4 och kvinnor 3–4 helblodsgivningar per år.
  • Hb minst 135 g/l (män) och 125 g/l (kvinnor).
  • Blodcentralen bestämmer din exakta gräns utifrån järnförrådet.
  • Järntabletter följer med hem efter givningen.
  • Undvik givning tre till fyra veckor före en uthållighetstävling.
Bloedmaatje

En enkel logg för dina blod- och plasmagivningar, med nedräkning till nästa gång.

Hämta i App Store

Vanliga frågor

Hur många gånger per år får man ge blod?

Enligt GeBlod kan män ge blod upp till fyra gånger per år och kvinnor tre till fyra gånger. Din blodcentral bestämmer den exakta gränsen utifrån bland annat dina järnförråd.

Vilket Hb-värde krävs för att få ge blod?

Minst 135 g/l för män och minst 125 g/l för kvinnor. Värdet mäts på plats innan du ger blod.

Måste jag ta järntabletterna jag får?

1177 och GeBlod beskriver att du får järntabletter med dig hem efter givningen för att ersätta järnet du förlorat. Följ blodcentralens instruktioner och fråga dem om du är osäker.

Källor

  1. Frågor & svar — GeBlod
  2. Blodgivning — 1177 (2026-03-26)
  3. Statistik — GeBlod
  4. GeBlod – startsida — GeBlod
  5. Andelen blodgivare i landet fortsätter att minska — Socialstyrelsen (2026-06-11)

Fler artiklar