Böteskoll – fartböter

Blixtrad av fartkameran – vad händer nu, och vem får boten?

Polisen jämför föraren på bilden med pass- eller körkortsfoto. Bara föraren kan bötfällas. Så går ärendet till, och vad du gör om någon annan körde.

Har fartkameran blixtrat skickar Polisen ett brev till den som körde – inte automatiskt till ägaren. Bilden granskas manuellt, och förarens ansikte jämförs med pass- eller körkortsfoton. Kan föraren identifieras får hen ett brev med bild och mätdata. Går det inte, får fordonets ägare en förfrågan om vem som körde. Det beskriver Polisen på sin sida om fartkameror.

Det betyder att Sverige har föraransvar. Ingen kan få en fartbot bara för att bilen står på dem.

Kort om kamerorna

Trafikverket sätter upp och driver kamerorna, medan Polisen utreder överträdelserna. Polisen anger att det finns cirka 2 700 fasta trafiksäkerhetskameror på statliga vägar, och dessutom mobila kameror som kan placeras där de behövs.

Kamerorna mäter hastigheten med radar på fordon som kör mot kameran, och fotograferar bara fordon som kör för fort – dygnet runt, året om. Ärendena hanteras av en särskild enhet för automatisk trafiksäkerhetskontroll (ATK) i Kiruna, där en ledningscentral också slår på och av kamerorna på distans beroende på olycksläge och trafik.

Vad händer med bilden?

Enligt Polisen går det till ungefär så här:

  1. Mätningen krypteras direkt vid kameran och registreras som ett nytt ärende i ATK-systemet.
  2. Passagerarsätet maskeras, oavsett om någon sitter där. Bara den maskerade bilden används i utredningen.
  3. Fordonet och möjliga förare kontrolleras mot register.
  4. Ansiktet jämförs med pass- eller körkortsfoto.
  5. Brev till föraren med bild och mätdata om identifieringen lyckas – annars en förfrågan till ägaren.

Bara ATK-enheten har tillgång till ärendeuppgifterna.

Brevet har kommit – dina tre alternativ

1. Det var du, och uppgifterna stämmer

Kontrollera hastighetsgränsen, den uppmätta hastigheten och beloppet. Fortkörningsbotens storlek följer tabellen i SFS 2024:1084: till exempel 2 400 kronor för 16–20 km/h för fort på en 70-väg, eller 2 800 kronor för samma överträdelse på en 50-väg. Hela tabellen finns i vår genomgång av fortkörningsböter.

Stämmer allt kan du godkänna genom att betala. Kom ihåg att en godkänd bot enligt Polisen gäller som en lagakraftvunnen dom.

2. Någon annan körde

Godkänn inte och betala inte. Kontakta den som utfärdade boten och förklara. Om du godkänner en bot för någon annans körning har du formellt erkänt förseelsen, och den kan i regel bara undanröjas av domstol efteråt.

3. Du är ägare och har fått en förfrågan

Då har Polisen inte kunnat identifiera föraren. Förfrågan gäller vem som körde vid den angivna tidpunkten. Svara utifrån vad du faktiskt vet.

Uppgifter att kontrollera i brevet

Kontrollera Varför
Plats och tid Var du där? Stämmer bilen?
Hastighetsgräns Tillfälligt sänkt gräns, vägarbete eller variabel skylt kan ha gällt
Uppmätt hastighet Avgör vilket intervall i tabellen som används
Bilden Är det du som syns?
Belopp Rätt kolumn (≤ 50 eller > 50 km/h) och rätt rad

Polisens sida om fartkameror anger inget avdrag för mätosäkerhet i km/h, så vi skriver inte någon siffra för det här. Den hastighet som står i föreläggandet är den som gäller för boten.

Körkortet efter en kamerabot

Många tror att en kamerabot inte påverkar körkortet. Det stämmer inte. Transportstyrelsen beskriver förloppet:

  1. Myndigheten får veta att du har godkänt en ordningsbot eller ett strafföreläggande, eller dömts.
  2. Den bedömer om förseelsen ska utredas.
  3. Om utredningen talar för återkallelse eller varning får du en underrättelse och kan yttra dig.
  4. Sedan fattas beslut.

Du behöver inte göra något innan du har hört från Transportstyrelsen. Kört du 31–40 km/h för fort – eller 21–30 km/h på en 30-väg – är återkallelse med två månaders spärrtid det vanliga utfallet, kamera eller inte. Mer om det i artikeln om indraget körkort.

Kör du utländsk bil, eller kör du utomlands?

Svenska kameror fotograferar alla fordon. Hur ett ärende mot en förare med utländskt registrerad bil hanteras beskriver Polisens sida inte i detalj, så det lämnar vi därhän.

Kör du själv i grannländerna gäller deras regler, och de skiljer sig mycket. I Finland kan kameraavgiften riktas mot fordonets ägare, och i Norge kostar samma överträdelse ofta tre gånger så mycket som här. Böteskoll räknar ut samma hastighet i alla fyra nordiska länder, vilket är praktiskt innan bilsemestern.

Varför vissa aldrig får något brev

Eftersom bara föraren kan bötfällas krävs att ansiktet går att jämföra med ett foto i pass- eller körkortsregistret. Är bilden otydlig, eller går föraren inte att identifiera och ägaren inte kan ge besked, finns det inget att skicka. Det är ingen garanti – räkna alltid med att ett brev kan komma. Den som chansar på en suddig bild riskerar dessutom körkortet om hastigheten var hög.

Checklista

  • Läs brevet noga: plats, tid, gräns, hastighet och bild.
  • Var det du? Godkänn bara då.
  • Fel förare eller fel uppgifter? Kontakta utfärdaren innan du betalar.
  • Räkna med att Transportstyrelsen får veta om boten när den är godkänd.
  • Betala inom tre månader – eller minst hälften, så får du tre månader till.
Böteskoll – fartböter

Räkna ut boten från årets bötestabell – direkt i telefonen, utan internet.

Hämta i App Store

Vanliga frågor

Kan ägaren få boten om någon annan körde?

Nej. I Sverige är det föraren som bötfälls. Kan polisen inte identifiera föraren på bilden skickas en förfrågan till fordonets ägare om vem som körde.

Hur många fartkameror finns det i Sverige?

Polisen anger cirka 2 700 fasta trafiksäkerhetskameror på statliga vägar, plus mobila kameror som kan flyttas dit de behövs.

Påverkar en fartkamerabot körkortet?

Det kan den. När du har godkänt boten får Transportstyrelsen beskedet och kan utreda återkallelse eller varning, precis som vid en vanlig poliskontroll.

Källor

  1. Information om fartkameror — Polismyndigheten (2026-11-20)
  2. Om du kört för fort vid en trafiksäkerhetskamera — Transportstyrelsen (2025-12-15)
  3. Ordningsbot — Polismyndigheten (2026-11-20)
  4. Riksåklagarens föreskrifter (SFS 2024:1084) om ordningsbot för vissa brott — Svensk författningssamling (2024-11-27)

Fler artiklar