Mundgym – munträning

Övningar mot snarkning: vad säger forskningen 2026?

Tung- och svalgövningar har gett tystare snarkning i små studier, men en stor studie 2026 såg ingen effekt på andningsuppehåll. Så tolkar du resultaten.

Övningar för tunga, mjuka gommen och svalg kan göra snarkningen svagare för en del personer – det visar flera små randomiserade studier. Men evidensen är till stor del av låg kvalitet, och en större studie från 2026 fann ingen effekt på antalet andningsuppehåll vid sömnapné. Övningar är därför ett rimligt komplement vid vanlig snarkning, inte en ersättning för utredning om du har andningsuppehåll eller är mycket trött på dagarna.

Varför man snarkar – och varför träning skulle kunna hjälpa

1177 beskriver snarkning som vibrationer i mjuka gommen och svalget när de övre luftvägarna blir trånga i sömnen. Bidragande faktorer är bland annat övervikt, alkohol, rökning, täppt näsa och att sova på rygg. Under sömnen slappnar musklerna av, och tungan kan glida bakåt.

Tanken bakom myofunktionell träning – i forskningen ofta kallad orofaryngeala övningar – är att stärka och samordna musklerna i tunga, mjuka gommen och svalgväggar så att luftvägen håller sig öppnare. Övningarna kommer från logopedin.

De viktigaste studierna

Studie Vem Resultat Att tänka på
Ieto m.fl., Chest 2015 39 personer som snarkade, lätt till måttlig sömnapné eller enbart snarkning Objektivt uppmätt snarkindex ungefär halverat efter tre månader Liten studie, en klinik
Puhan m.fl., BMJ 2006 25 personer med måttlig sömnapné Didgeridoo-spel fyra månader: mindre dagtrötthet, partnern störd mindre Ovanlig metod, liten grupp
Cochrane 2020 9 studier, 347 deltagare Troligen mindre dagtrötthet, troligen något svagare snarkning jämfört med låtsasövningar Mest låg eller mycket låg evidensgrad
Hansen m.fl. 2026 104 vuxna, lätt till måttlig sömnapné Ingen effekt på AHI, syremättnad eller dagtrötthet efter 12 veckor Större och noggrannare studie

I Ieto-studien fick kontrollgruppen nässtrips och andningsövningar, medan träningsgruppen gjorde dagliga övningar för tunga och svalg. Bara i träningsgruppen minskade snarkningen mätbart.

Cochrane-översikten samlade nio randomiserade studier. Jämfört med låtsasövningar minskade dagtröttheten troligen (cirka 4,5 poäng på Epworth-skalan), och snarkningens intensitet minskade troligen något. För hur ofta man snarkar är evidensen mycket osäker. Jämfört med CPAP var träning sämre på att minska andningsuppehållen.

2026: en viktig studie utan effekt

Den hittills största studien med ett standardiserat program (Hansen m.fl. 2026) undersökte 104 vuxna med nyupptäckt lätt eller måttlig obstruktiv sömnapné. Hälften tränade i tolv veckor, hälften stod på väntelista. Sömnen mättes med polysomnografi under tre nätter före och efter. Resultatet: ingen skillnad i apné-hypopné-index mellan grupperna, och de som tränade mest flitigt förbättrades inte mer än andra.

Det betyder inte att träning aldrig hjälper. Men det visar att ett och samma program inte fungerar för alla, och att förväntningarna bör vara måttliga.

Vad 1177 rekommenderar först

1177 nämner inte muskelträning på sina sidor om snarkning. De råd som ges är:

  • undvik alkohol, särskilt på kvällen
  • gå ner i vikt om du är överviktig
  • sov på sidan eller med höjd huvudända
  • ha regelbundna sovtider och rör på dig
  • prata med läkare om läkemedel kan bidra
  • vid täppt näsa: avsvällande spray högst tio dagar i taget; kortisonspray kan hjälpa vid allergi eller långvarig täppa

Dessutom skriver 1177 att det saknas vetenskapliga bevis för att receptfria snarkprodukter som nässtrips, halsband och halssprayer fungerar. En apnébettskena som tandläkaren anpassar beskrivs som effektiv mot snarkning och andningsuppehåll. Hur det fungerar med kostnad och remiss läser du i Apnébettskena: så går utredningen till och vad den kostar.

Så tränar du om du vill testa

Om du snarkar utan andningsuppehåll och vill prova övningar, utgå från hur studierna gjorde:

  1. Varje dag – regelbundenhet är viktigare än intensitet.
  2. Minst åtta till tolv veckor innan du drar slutsatser.
  3. Öka gradvis, till exempel från 5 till 15 minuter per dag.
  4. Blanda övningar: tungspetsen som glider längs gommen, tungan uppsugen mot gommen, ett kraftigt kort ”A” för mjuka gommen, kind mot finger och sväljning med tungan uppe.
  5. Följ upp med en enkel dagbok: hur utvilad du är och vad din partner märker.

Mundgym är byggt efter det upplägget, med en 8-veckorsplan från 5 till 15 minuter och en nattdagbok som bara sparar din egen bedömning – ingen inspelning.

När du ska söka vård

Kontakta en vårdcentral om du snarkar och är trött, slö eller irriterad på dagarna, om någon har sett att du slutar andas i sömnen, eller om snarkningen fortsätter trots egenvård. Snarkning kan vara ett tecken på obstruktiv sömnapné, och då är CPAP eller bettskena standardbehandling. Sömnapné påverkar också körkortet – läs Sömnapné och körkort.

Sammanfattning

Munträning är ofarligt, billigt och kan göra snarkningen tystare för en del. Det är inte bevisat att det botar sömnapné, och den nyaste stora studien talar för försiktighet. Se övningarna som ett av flera verktyg, tillsammans med sidoläge, mindre alkohol och fri näsa – och sök vård vid varningstecken.

Mundgym – munträning

Övningar för tunga, mjuka gommen, kinder och sväljning – steg för steg.

Hämta i App Store

Vanliga frågor

Fungerar snarkprodukter från apoteket?

Enligt 1177 finns det inga vetenskapliga bevis för att receptfria snarkprodukter som nässtrips, halsband eller halssprayer fungerar. En apnébettskena som tandläkaren anpassar beskrivs däremot som en effektiv behandling.

Hur länge måste man träna?

I de flesta studier tränade deltagarna dagligen i två till fyra månader. Den största analysen från 2025 tyder på att effekten på andningsuppehåll var tydligare när man tränade mer än 30 minuter per dag.

Källor

  1. Snarkning – 1177 — 1177 (2024-12-05)
  2. Rueda JR m.fl. Myofunctional therapy (oropharyngeal exercises) for obstructive sleep apnoea. Cochrane 2020 — Cochrane Library (2020-11-03)
  3. Hansen DD m.fl. Effect of orofacial myofunctional therapy with auto-monitoring on the AHI: a multicenter RCT. 2026 — Europe PMC (2026)
  4. Ieto V m.fl. Effects of Oropharyngeal Exercises on Snoring: A Randomized Trial. Chest 2015 — Europe PMC (2015)
  5. Puhan MA m.fl. Didgeridoo playing as alternative treatment for obstructive sleep apnoea syndrome. BMJ 2006 — BMJ (2006)

Fler artiklar