E-nummer – E-koll

Nitrit i korv och julskinka: EU:s nya gränser sedan 9 oktober 2025

Sedan 9 oktober 2025 får högst 80 mg nitrit per kilo tillsättas i de flesta köttprodukter. Svensk julskinka och leverpastej har en egen gräns. Så läser du etiketten.

Sedan den 9 oktober 2025 får högst 80 mg nitrit per kilo tillsättas i de flesta köttprodukter i EU, och högst 55 mg/kg i steriliserade köttprodukter. Gränserna anges numera som nitritjon i stället för som natriumnitrit. Svensk julskinka, svensk leverpastej och liknande traditionella produkter har en egen gräns på 100 mg/kg, som i praktiken motsvarar den nivå som gällde tidigare.

Det är alltså inte ett förbud – nitrit (E 249 och E 250) är fortfarande tillåtet – men mängderna har sänkts och sättet att räkna har ändrats. Här är vad det betyder för korven, skinkan och etiketten.

Vad ändrades den 9 oktober 2025?

Ändringen kommer från kommissionens förordning (EU) 2023/2108, som skrev om posterna för nitrit och nitrat i EU:s tillsatslista. Den konsoliderade bilaga II visar både de gamla och de nya värdena med tillämpningsdatum:

Produkt Fram till 9 okt 2025 (som natriumnitrit) Från 9 okt 2025 (som nitritjon)
Köttprodukter utom steriliserade 150 mg/kg 80 mg/kg
Steriliserade köttprodukter (Fo > 3,00) 100 mg/kg 55 mg/kg
Svensk julskinka, svensk leverpastej och liknande – 100 mg/kg (egen post)

Siffrorna är inte direkt jämförbara. Livsmedelsverkets Kontrollwiki anger omräkningsfaktorn 0,67 mellan natriumnitrit och nitritjon. 150 mg natriumnitrit motsvarar alltså ungefär 100 mg nitritjon – och den allmänna gränsen på 80 mg/kg nitritjon motsvarar omkring 120 mg/kg natriumnitrit. Sänkningen är därför verklig men mindre än "från 150 till 80" kan låta.

För nitrat (E 251 och E 252) gäller motsvarande: de nya gränserna uttrycks som nitratjon, med omräkningsfaktorn 0,73.

Varför sänkte EU gränserna?

Norska Mattilsynet har sammanfattat bakgrunden tydligt på sin sida om de nya gränsvärdena:

  • EFSA publicerade nya riskbedömningar för nitrit och nitrat 2017.
  • EFSA fann att det acceptabla dagliga intaget (ADI) kan överskridas när man räknar in alla källor – även nitrat som finns naturligt i grönsaker och dricksvatten.
  • Tillsatserna är inte den största källan, men de är en källa som går att styra.
  • Kött och köttprodukter bidrar mest till exponeringen för nitrosaminer, och vissa nitrosaminer kan orsaka cancer.
  • Samtidigt skyddar nitrit mot bakterier som Clostridium botulinum. Därför valde man att minska mängderna i stället för att förbjuda tillsatsen.

Den nya regeln innehåller också ett krav som gäller hela hållbarhetstiden: den högsta restmängden nitrit från alla källor får inte överskridas så länge produkten säljs.

Varför fick julskinkan en egen gräns?

EU-listan har sedan tidigare särskilda poster för traditionella produkter som saltas på ett visst sätt. Enligt Kontrollwiki har svensk julskinka, svensk leverpastej och liknande produkter en egen maximihalt för nitrit, uttryckt som nitritjon, som i praktiken motsvarar den tidigare nivån. Förutsättningen är att produkten är traditionell och traditionellt saltad, och att den säljs saltad/okokt eller kokt i konsumentförpackningen.

Som "liknande produkter" nämner Kontrollwiki bland annat:

  • påskskinka och helgskinka
  • rimmad fläsklägg och stekfläsk
  • rimmad tunga och rimmad nötrulle
  • kalvsylta, pressylta och rullsylta
  • blodpudding

Det betyder att julbordets klassiker i princip inte påverkas av sänkningen, medan vardagskorv, skivad pålägg, bacon och liknande ska följa de nya, lägre gränserna.

Övergångsregler

Företagen fick 24 månader – från oktober 2023 till oktober 2025 – på sig att ställa om. Produkter som släpptes ut på marknaden före tillämpningsdatumet får säljas tills bäst före- eller sista förbrukningsdagen har passerat. Vissa ostar har senare datum, eftersom mognadstiden kan vara längre än två år; för dem gäller nya nitratgränser från oktober 2026 eller oktober 2027 beroende på produkt.

Så ser du nitrit på etiketten

Nitrit står i innehållsförteckningen som konserveringsmedel:

  • "konserveringsmedel (E 250)" eller "konserveringsmedel (natriumnitrit)"
  • E 249 är kaliumnitrit, men natriumnitrit är det vanliga i Sverige.
  • Nitrat (E 251, E 252) används i vissa råa, lufttorkade produkter och vissa ostar.

Ofta står det också "antioxidationsmedel (E 301)" eller natriumaskorbat bredvid. Askorbat används tillsammans med nitrit bland annat för att färgen ska bli stabil, och enligt norska Folkehelseinstituttet kan C-vitamin hämma bildningen av nitrosaminer.

Ser du "nitritfri" eller "utan tillsatt nitrit" på en förpackning, läs innehållsförteckningen ändå. Vissa produkter använder i stället grönsakspulver eller -extrakt som innehåller nitrat naturligt. Det är inte en tillsats med E-nummer, och därför syns det inte på samma sätt.

Vad säger kostråden?

Nitritgränserna handlar om hur mycket som får tillsättas i en produkt. Kostråden handlar om hur mycket chark man äter. Enligt 1177, som bygger på Livsmedelsverkets råd, bör man äta högst 350 gram tillagat rött kött i veckan, och bara en liten del av det bör vara chark. Att äta mindre chark kan minska risken för cancer i tjock- och ändtarmen och för hjärt-kärlsjukdom.

För den som vill hålla koll finns snabbvalet "nitriter" på undvik-listan i E-koll, som då markerar E 249–E 252 när du skannar en innehållsförteckning.

Danmark och Norge

Danmark har haft egna, strängare nitritregler sedan 1970-talet, och de gäller fortfarande för många produkter – mer om det i vår danska artikel om nitrit i pålæg. Norge följer EU-reglerna via EES-avtalet, och Mattilsynet bekräftar att samma datum, 9 oktober 2025, gäller där.

Sammanfattning

EU har sänkt nitritgränsen för vanliga köttprodukter till 80 mg/kg (som nitritjon) och för steriliserade produkter till 55 mg/kg, från 9 oktober 2025. Svensk julskinka och leverpastej har en egen gräns på 100 mg/kg. Nitrit står som "konserveringsmedel (E 250)" på etiketten. Vill du förstå resten av innehållsförteckningen, läs vad E-numren betyder.

E-nummer – E-koll

Rikta kameran mot innehållsförteckningen – E-koll förklarar varje tillsats, lugnt och med källa.

Hämta i App Store

Vanliga frågor

Hur mycket nitrit får det vara i korv nu?

För de flesta köttprodukter får högst 80 mg nitrit per kilo tillsättas, räknat som nitritjon. För steriliserade köttprodukter är gränsen 55 mg/kg. Det gäller sedan 9 oktober 2025.

Är julskinka undantagen?

Svensk julskinka, svensk leverpastej och liknande traditionella produkter har en egen post på EU-listan med högst 100 mg/kg nitrit, uttryckt som nitritjon. Det motsvarar i praktiken den tidigare nivån.

Varför tillsätts nitrit alls?

Nitrit skyddar mot bakterier som Clostridium botulinum och ger chark dess färg och smak. Därför har EU sänkt mängderna i stället för att förbjuda nitrit.

Källor

  1. Maximihalter för nitrit och nitrat — Livsmedelsverkets Kontrollwiki (2026-03-16)
  2. Förordning (EG) nr 1333/2008, bilaga II del E (konsoliderad 18 augusti 2026) — EUR-Lex (2026-08-18)
  3. Nye grenseverdier for nitritter og nitrater — Mattilsynet (2025-10-21)
  4. Tilsetningsstoffer i mat og drikke — Folkehelseinstituttet (2020-02-17)
  5. Så äter du hälsosamt — 1177 (2025-08-15)

Fler artiklar